En blogg om kost, hälsa, högkänslighet, stress, själen och allt däremellan.
Det här är inläggets utdrag
På den här bloggen samlar jag tips, råd och rön kring högkänslighet, stress, ibs, antiinflammatorisk kost med mera. Jag berättar också om mina egna erfarenheter som högkänslig.
I första hand vill jag blogga för att komma ihåg allt jag lär mig på vägen mot självinsikt, acceptans och en bättre hälsa.
Om du som läser hittar något du kan ha nytta av i ditt egen vardag är det förstås en bonus!
Denna höst har det hänt en hel del. Den här perioden har varit speciell genom att maken varit borta på kurs under veckorna och det varit mycket förändringar på jobbet för min del.
Jag har börjat utredas på flera plan, vilket har varit bra men samtidigt kanske lite mycket på en gång, sett så här i backspegeln. Hur som helst är det positivt att det nu händer saker. Har efter nästan ett halvårs väntan (fick avboka första tiden) fått träffa en gynläkare (väldigt tillmötesgående kvinna) som lyssnade på min historia, gjorde ultraljud av min livmoder (allt var okej). Det var hon som skickade mig att ta nya sköldkörtelprover när jag sa att jag ännu misstänkte hypotyreos.
Frågan var om de kunde skriva ut bioidentiskt östrogen och progesteron åt mig, eftersom jag tar det sedan i maj och mår bättre av det. Bland annat försvann mina vallningar när jag började med östrogenkrämen. Progesteronkrämen behövs för att inte öka risken för livmoderhalscancer när man tillför östrogen. Nu köper jag krämerna från USA vilket blir jättedyrt. Det är visserligen värt pengarna att må bättre, men egentligen borde man ju få det utskrivet genom vården som vilken medicin som helst. Och det görs på flera håll även i Sverige, även om det än så länge är vanligare i andra länder som t ex USA, England och Tyskland.
Den gynläkare jag träffade hade inte ens hört talas om bioidentiska hormoner. Att skriva ut hormoner till kvinnor med klimakteriebesvär verkade överhuvudtaget inte vara något de brukade göra på detta sjukhus, vilket förvånade mig. Iallafall skickade hon frågan vidare till någon överläkare på kvinnokliniken i Umeå för att ta ställning till huruvida de skulle godkänna min förfrågan eller inte. Det var skönt att hon inte bara avfärdade min fråga. Svaret från Umeå blev tyvärr att de inte kommer att skriva ut bioidentiska hormoner eftersom de är på licens, samt inte finns så mycket forskning på. Det var förstås en besvikelse, men det var samtidigt skönt att hon lyssnade på mig och verkade uppriktigt intresserad av vad jag hade att säga.
Nu har de inte helt rätt. Det är bara progesteron som är på licens, och forskning finns det gott om. Bara kolla Mia Lundins alla rederenser längst bak i boken Kaos i kvinnohjärnan. Så det stämmer inte. Men jag antar att denna läkare menar att det inte finns svensk forskning. Hur som helst kommer jag gå vidare med det men är inte säker på hur. Kommer att höra av mig till gynläkaren igen och informera om detta. Kunskaperna om hormonsystemet är generellt låg inom den traditionella vården. Funderar därför starkt på att söka mig till en privat vårdgivare.
Kikar just nu på kliniken HerCare i Stockholm som Mia Lundin varit med och startat i år. De specialiserar sig just på kvinnors besvär, som ofta är komplexa och kräver en helhetssyn. HerCare vill verka för att ta kvinnors problem på allvar och att behandla de grundläggande orsakerna, inte bara de enskilda symptomen. Inom holistisk medicin, eller funktionsmedicin som det också kallas, tittar man på livsstilsfaktorer såsom stress, kost, träning med mera och att främst försöka komma tillrätta med hormonella obalanser på naturlig väg.
Jättebra artikel om vårt komplexa hormonsystem och vad vi kan göra åt hormonell obalans, som många av oss går omkring med utan att kanske ens veta om det:
Hormonkaos eller hormonbalans? Del 1 – Välkommen till Alpha Plus AB!
— Läs på www.alpha-plus.se/blog/hormonkaos-eller-hormonbalans/
Barnmorskan Mia Lundin har blivit min nya husguru och hennes bok Kaos i kvinnohjärnan – Balansera dina hormoner och signalsubstanser på ett naturligt sätt något av en bibel. Mia har hjälpt tusentals kvinnor att komma tillrätta med hormonella besvär såsom pms övergångs- och klimakteriebesvär.
Lösningen är bioidentiska hormoner, tillsammans med kosttillskott som främjar bildandet av viktiga signalsubstanser som till exempel serononin, som påverkar både humör och mage.
Alla ämnen i kroppen påverkar varandra, lider kroppen brist på ett ämne kan det skapa en dominoeffekt.
I boken finns en mall till en räddningsplan för de olika hormonella faserna och olika typer av besvär. Min personliga räddningsplan är bland annat bioidentiskt östrogen, progesteron och olika kosttillskott.
En viktig del för att må bra är självklart att minska på stressen, som kan orsaka många problem i kroppen om man inte stannar upp och tillåter återhämtning.
Jahapp! Då hade man fått en diagnos. Underfunktion i sköldkörteln, så kallad hypotyreos. Behandlingen jag fått är Levaxin. Sköldkörtelförbundet föreslår dock andra behandlingsmetoder eftersom Levaxin enbart innehåller ett av sköldkörtelhormonerna, nämligen T4. Trots det tycks vissa bli hjälpta av det. Ska prova ett tag och se. Känns hursomhelst skönt att få en förklaring till mina besvär, åtminstone en del av dem.
Här är iallafall Sköldkörtelförbundets lista: skoldkortelforbundet.se/wp-content/uploads/2015/12/battre_vard_lakemedel_kombinationsbehandling_151215.pdf
Älskar dessa små godispåsar med små bitar av frukt från Bearnibbles. Utan konserveringmedel, färgämnen eller andra konstiga tillsatser. Påsarna är ganska små vilket passar de mindre barnen eller vem som helst som nöjer sig med lagom mycket lördagsgodis. Köpte mina på Apotea, de har då allt! 🙂
En studie vid Mcmaster University i Kanada visar att östrogen kan skydda mot herpes simplex typ 2, alltså könsherpes. Läs artikeln här.
Två viktiga ämnen som kroppen får brist på vid långvarig stress är mineralerna zink och magnesium.
Zink är inblandat i en lång rad väsentliga processer som styr bl.a. ämnesomsättning, matsmältning, fertilitet, hud, hår och naglar samt hjärnans uppfattning av omvärlden.
Sanna Ehdin skriver mer utförligt om zink på sin blogg.
Magnesium fyller en rad viktiga funktioner i kroppen, t.ex. att stärka skelettet och för musklernas normala funktion. Men det mest annärkningsvärda med magnesium är hur det påverkar nervsystemet och hjärtat.
Ett intressant utdrag ur Sanna Edhins artikel om magnesium visar på det viktiga sambandet mellan magnesiumbrist och stress:
”Resultatet blir att man samtidigt kan vara väldigt trött och ha en malande inre aktivitet som gör att det är svårt att slappna av (beror på magnesiumbristen). Man sover inte lugnt och tänker inte heller lugnt och balanserat, samt har tendenser till hjärtklappning. Man spänner sig för mycket i situationer som inte skulle kännas påfrestande om magnesiumnivåerna var normala i kroppen.” Dr. Sanna Ehdin
(Läs artikeln om magnesium i sin helhet på Sanna Ehdins blogg här.)
Vanliga följder av långvarig och konstant stress är hjärtklappning och hjärt-kärlproblem. Edhin menar att patienter med just de symptomen alltid ska ordineras högre doser magnesium.
Jag har ätit 100 g magnesium varje kväll i ungefär ett år, och tycker att jag är mer avslappnad och har mindre symptom som t.ex. hjärtklappning. Nu i helgen hade jag inte med mig burken till stugan, så jag har varit utan i några dagar och tycker redan jag mår sämre. Har just de symptom som Sanna beskriver med hjärtklappning, inre oro och svårt att slappna av. Men nu ska det bli ordning på torpet igen!
Under perioder sv stark stress kan kroppen förlora mer än hälften av sitt magnesiumlager.
Med tanke på allt forskarna vet idag om sambandet mellan stress och brist på zink och magnesium är det ganska konstigt att inte läkarna, som första åtgärd, ordinerar extra tillskott för patienter med t.ex. utmattningssyndrom. Naturligtvis inte som ersättning av övrig nödvändig behandling, men det skulle sannolikt snabba på processen med att tillfriskna.
Här finns guide till de olika varianterna av magnesium: https://martinajohansson.se/kop-ratt-magnesium/
Har beställt magnesiumtaurat för normal hjärtfunktion mm på https://alternativhalsa.se
På kvällen tar jag magnesiumbisglycinat från Alpha Plus, hjälper mig att komma till ro. På dagen cal/mag eller Magnesium Optimal från Helhetshälsa. Dessa tre finns på apotea.se.
Som lektör för Bibliotekstjänst får jag regelbundet en ny bok hemskickad för recension. Den här gången kom boken Happy Food hem i brevlådan, skriven av stjärnkocken Niklas Ekstedt och vetenskapsjournalisten Henrik Ennart.
Läsningen var en riktig aha-upplevelse, må jag säga. Med utgångspunkt i den allra nyaste forskningen kring kostens betydelse för hälsan förklarar de hur vår tarmflora på ett revolutionerande sätt hänger ihop med psyke och kropp.
Författarna skriver att boken förändrat deras liv och att de fått ompröva allt det lärt sig. De nya rönen kring hur vår tarmflora hänger ihop med allt från diabetes, autoimmuna sjukdomar (t.ex. ibs), cancer och hjärt-och kärlsjukdomar men också psykisk ohälsa som bokstavsdiagnoser, altzheimers och depression, kommer att helt ändra spelplanen för matdebatten, menar de. Det säger en del om betydelsen av forskarnas nya slutsatser, som många genom egna erfarenheter upplevt stämmer.
Debatten om vad vi äter har under de senaste åren handlat mycket om vad vi bör undvika, t.ex. processad mat, transfetter, vitt socker och vitt mjöl. Men många med mig har säkert upplevt att en viktig pusselbit har saknats. Nämligen vad vi kan äta för slags mat som kan ställa allt tillrätta i kroppen igen. Det är den pusselbiten som Niklas och Henrik presenterar i boken.
Egentligen är inte kostråden som presenteras i sig särskilt märkvärdiga. Det handlar exempelvis om fibrer och resistent stärkelse som bl.a finns i bönor. Det är egentligen i grunden gammal hederlig husmanskost som folk ätit i tusentals år. Basen är bönor, fullkorn, grönsaker, fisk, bär, frukt och nötter. Nyttiga oljor och fetter. Syrade grönsaker och surdegsbröd.
Förutom att utgå från naturlig och oprocessad mat, slår de ett kraftfullt slag för fibrerna och bönorna, och att man genom att äta en väldigt varierad kost kan boosta sin tarmflora så den jobbar för oss istället för mot oss.
Och det gör mig så glad! Att forskning visar att det är så här. För det innebär att det finns hopp. Det finns hopp för mig och andra som går runt med känslig mage och psyke, att bli friska och må bra!
Kanske till och med riktigt, riktigt bra.
Boken förklarar på ett kunnigt sätt vad som händer i tarmen och kroppen när vi äter olika saker. Hur t.ex. fibrer fungerar som mat för de goda tarmbakterierna, som är livsviktiga för vårt immunförsvar. Och hur olika slags bakterier har olika uppgifter. Det räcker till exempel inte bara med att fylla på med mjölksyrebakterier, vilka i sig har en viktig funktion. Nej, tarmen innehåller cirka 1000 olika arter av bakterier, varav ungefär hälften är goda och hälften är ”onda”. Så vi behöver fylla på med goda bakterier av olika slag.
Men många arter som fanns naturligt i våra tarmar förr har dött ut eller riskerar att dö ut, och det är orsaken till många sjukdomar och hälsoproblem, inklusive ibs och andra autoimmuna sjukdomar. Jämför med att urbefolkningar som lever på traditionellt sätt nära naturen har betydligt fler arter av tarmbakterier, nära 1600. Urbefolkningar är också friskare än västerlänningar. Diabetes och hjärt- kärlsjukdomar är t.ex. helt okända sjukdomar hos de flesta urbefolkningar. Det beror på att de äter en betydligt mer varierad kost, vilket gör att de får i sig mycket mer av olika sorters goda tarmbakterier som inte bara boostar immunförsvaret utan även kan bromsa åldrandet.
Det nya är också att forskarna genom flera studier som presenteras i boken kunnat påvisa att tarmen påverkar hjärnan på ett sätt man aldrig tidigare trott.
I framtiden är det troligt att vi kan använda bakterier som medicin. Genom att transplantera lämpliga bakterier från en frisk tarm till en sjuk, blir personen frisk.
Ja, som ni ser låter det helt otroligt. Men faktum är att det här bara är början på ett helt nytt sätt att se på matens betydelse för god hälsa och ett långt liv.
Jag ser fram emot utvecklingen, och går nu in helhjärtat för boosta min tarmflora genom att äta fibrer, bönor och en betydligt mer varierad kost.
Och jag kan verkligen rekommendera boken! Den finns att köpa t.ex. via Adlibris.
Vill också tipsa om en faktaspäckad artikel om tarmbakterier som finns att läsa här. Där finns också en lista på grönsaker och spannmål som innehåller mycket nyttiga fibrer.
Lycka till!
Det här med tillsatser är ett lurigt kapitel. Vissa tillsatser är ofarliga och andra inte. Sajten Äkta Vara är exempevis en bra ingång för den som vill lära sig mer om E-ämnen och andra tillsatser i livsmedel.
Buljong kan tyckas vara en oskyldig produkt i sammanhanget, men det är väldigt svårt att hitta en buljongtärning i affären som verkligen är äkta vara och där smaken kommer från kött eller grönsaker.
Smaken i köpt buljong i form av tärningar kommer mestadels av smakförstärkare såsom glutamat, som är det ämne som ger den eftertraktade umamismaken. Glutamat är i sig inte farligt utan behövs för vissa processer i kroppen. Problemet är att vi får i oss för mycket, via extra tillsatser av glutamat i livsmedel. Glutamat tas upp i hjärnan och ett överskott kan göra oss sjuka.
Den vanligaste tillsatsen är mononatriumglutamat E621. Men kärt barn har många namn. Glutamat finns också dolt i andra tillsatser. Se upp med t.ex. jästextrakt, glukossirap, maltodextrin, karragenan och hydrolyserat protein.
Jästextrakt är ett omdiskuterat ämne och hurivida det är bra eller inte råder stor oenighet om. Inte ens Kung Markatta utesluter det i sin ekologiska buljong. De menar att så länge tillverkningsprocessen är godkänd är jästextrakt helt okej, kanske t.o.m. nyttigt. Det ingår exempelvis i kosttillskottet Marmite som ges till alla barn i England.
Jag tänker hädanefter ändå leta efter fryst buljong i första hand, där smakerna kommer från naturliga ingredienser som kött, grönsaker och kryddor. Eller koka min egen. Har börjat spara rester från kyckling och fryst in. Av skrovet kan man koka benbuljong, som både är jättegott och innehåller en massa nyttigheter som är mumma för kroppen.
Hittade ett bra recept här på en intressant blogg, Birgitta Höglunds mat, som jag ska kolla vidare på. Nu ska jag ta och koka mig en sats benbuljong.
Ha en riktigt bra dag!
Har just dammat av Bitten Jonssons bok Sockerbomben i din hjärna, som hon skrev tillsammans med journalisten Pia Nordström. Med sina nya rön om de vita gifterna socker, mjöl och mjölk, blev boken smått revolutionerande och bidrog till en våg av sockeravvänjning hos var och varannan svensk, däribland mig, när den kom ut 2011.
Jag gick igenom programmet, slutade med vitt socker, vitt mjöl och vanlig mjölk, genomled de olika faserna av abstinens och lyckades, trots de åtskilliga lockelser som finns överallt avhålla mig i flera år.
Dimhjärnan, koncentrationssvårigheterna, tröttheten, migränen och ”turbomotorn” försvann som genom ett trollslag. Ett par år tidigare hade jag och maken halkat in på GI, efter en jul med alldeles för mycket godsaker, och jag märkte, förutom att vikten rasade, plötsligt hur bra jag mådde rent allmänt. Vi följde Fredrik Paulúns GI-program under flera månader och det var nog första gången jag förstod vidden av sambandet mellan kosten och välbefinnandet.
Jag undvek hädanefter inte bara vitt socker och vetemjöl utan även majs- och rismjöl. Hade märkt att jag fick hjärtklappning direkt efter jag ätit något som lagats med dessa mjölsorter, och det var verkligen skönt att slippa.
En viktig lärdom var även att lära sig kolla efter det dolda sockret i form av modifierad stärkelse, glukossirap, druvsocker m.m. som framför allt finns i färdigmat som exempelvis pulversåser, men även i skinka och korv. Det vill säga i livsmedel man inte i första hand tror att det finns socker i.
Det dolda sockret, liksom otaliga andra tillsatser som enbart finns för att ge konsistens och färg i maten har Mats-Eric Nilsson skrivit flera böcker om. Hans bok Den hemlige kocken: det okända fusket med maten på din tallrik blev en ögonöppnare för mig.
So far, so good.
Men det finns många råd och rön som cirkulerar där ute, och olika hälsogurus förespråkar olika saker. Vilket är helt i sin ordning, alla är vi ju olika liksom våra kroppar skiljer sig åt. En gemensam nämnare är en ren, glutenfri kost. Men sedan skiljer de sig åt huruvida socker och stärkelse är okej eller inte.
Begreppet IBS, innebär att man är känslig mot fermenterbara kolhydrater. Fodmap-kosten som rekommenderas är glutenfri, men vanligt socker är tillåtet där, precis som majs- och rismjöl med allt vad det innebär av varianter av mjölblandningar, bröd och pasta.
Det förenklar vardagen att kunna äta pasta, om än glutenfri sådan, hela familjen gillar t e x Icas glutenfria pasta och pannkaka på majsmjöl eller Lailas mjölmix går också hem. Problemet är att även om jag tål att äta majspannkakor någon gång emellanåt, så är det en helt annan påfrestning för kroppen att äta den typen av mat flera gånger i veckan. Det vet jag efter åratal av egna erfarenheter.
Men inte bara olika kostråd ställer till det. Nu delar jag och maken på matlagningen och det är inte alltid han tänker på att jag inte bör äta pannkakor samma vecka som vi ätit pasta eller tacos.
Han är en klok och fin make men just detta med kosten går liksom inte in, eller kanske han innerst inne inte tror på att mina besvär beror på maten. Och det är jobbigt att hålla på och tjata och påminna hela tiden. När han lagar mat blir det ofta samma maträtter, pasta och pannkakor lite för ofta. Och en enstaka middag med pasta gör kanske inte så mycket, och så är det ju enkelt och gott. Men de kroppsliga besvären kommer smygande medan jag tänjer på gränserna för vad min kropp tål, tills jag glömt vad jag höll på med. Att jag höll på att läka min värdefulla kropp.
Min vackra, värdefulla och oersättliga farkost som är den enda jag får i detta liv.
Jag ska ta hand om min farkost igen.
High hopes, steep slopes & something in between 